Jag blir så arg på vissa personer så jag vet inte vad jag ska ta mej till. Varför räcker det inte med ett nej? Vänner som inte kan acceptera att man mår dåligt är inga bra vänner. Borde det inte räcka med att säga; "-Nej jag orkar tyvärr inte komma och hälsa på idag för jag mår inge bra." Uppenbarligen så hjälper inte det. Utan personen/personerna i fråga bara tjatar och tjatar och säger grejjer som att men så farligt kan det väl inte vara att åka buss i en timme, eller men du kan ju komma hit och lägga dej, eller sluta sjåpa dej och kom hit, så illa kan det inte vara. Okej om dom frågar en extra gång om man verkligen inte orkar komma, men inte tjatar femtioelva gånger utan att acceptera ett nej. Fy faan vad det stör mej!!! För dom har ingen jävla aning om hur det är att ha dom här förbannade sjudomarna. Den värsta maggrejjen dom varit med om är kanske på sin höjd magsjuka. Och ska jag göra så då när dom är magsjuka? När dom har asont i magen och diarre och mår illa. Ringa och tjata och säga åt dom att skärpa sej? Nej, jag gör inte så. För jag vet hur det är att må dåligt. Och magsjuka är ingenting mot dessa sjukdomar. Och såna som inte har UC eller Chrons, kan aldrig i sin vildaste fantasi tänka sej hur det är. Sådana magsmärtor jag har när jag mår dåligt skulle "vanliga" människor garanterat åka in till akuten med i tron om att dom håller på och dör. Men dessa hemska smärtor är vardagsmat för såna som jag. Vi måste leva med detta, eftersom att sjukdomarna är kroniska, så vi har helt enkelt inget val. Och att då behöva stå ut med tjat från människor i ens omgivning som inte fattar ett jävla dugg, det tycker jag verkligen inte att vi förtjänar. Jag får be om ursäkt att jag sitter här och skäller på folk i allmänhet, för jag vet att långt ifrån alla är såhär. Men jag hoppas att nån känner igen sej och tänker sej för nästa gång..!

Hmm. Jag känner mej som en eldsprutande drake men jag var bara tvungen att avreagera mej lite.. Som sagt så håller mina sjukdomar sakta men säkert på att bli verkliga för mej själv. Så det kanske egentligen är ett bra steg på vägen att stå upp för sej själv och den här skiten. Eller jag vet inte..

Men nu ska jag gå och kolla hur kallt det är ute, ifall jag ska försöka mej på att gå en promenad med vovvarna:) Jag kommer nog uppdatera mer under dagens gång så vi hörs senare!

 

fenix

13 februari 2009 22:36

Jag tycker drakar är rätt charmiga. :)

Folk är för jävliga. Jag vet precis vad du menar! Jag brukar tänka exakt som du, fast nästan värre. Jag brukar önska att dom har samma skit som en annan får hantera DAGLIGEN. Då skulle dom allt inte vara så kaxiga!
*hoppas dom korkade människorna fattar snart*

http://fenixthebasketcase.blogg.se

 

Elsa

14 februari 2009 08:20

Hejsan vännen!
Blir lite arg och irriterad då jag läser ditt inlägg. Men också ledsen. För jag vet precis hur det är att inte orka, inte kunna göra saker som för alla andra är en självklarhet. Och när de sen inte kan föstå en blir man helt förtvivlad. Men jag tycker inte du ska lägga energi på dessa människor, det är de inte värda. Jag har gjort det så många gånger och blivit lika ledsen varje gång. Viktigast är att du tänker på dig själv!

Tack så mycket för alla lycka till. Nu är det rysligt nära och jag längtar efter ett nytt liv. Jag tycker jag har gett min mage och kropp en rejäl chans, nu är det min tur att bestämma över mitt liv! Nu är det nära! =)

Hoppas du får ett fortsatt skönt lov! Och tänk på dig själv! kramar

http://elsavictoria.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Min nya bloggadress är:   www.kekkeskrypin.blogspot.com

Hejhej. Det är med lite sorg i hjärtat jag nu meddelar att jag inte ska skriva mer i den här bloggen. Som ni märkt så har det inte varit så mycket skrivande den sista tiden och det är nästan på pricken ett år sedan jag började blogga. Det har hjälpt ...

Hejhej. Nu är jag här igen;) Jaa, dagarna går och här sitter jag. Så känns det. Jag gör inte så mycket. När F är hemma är det roligt för då har man ju nån att prata med och vi går ut och promenerar och lagar mat och så. Men oftast så jobbar han och d...

Jag vill börja med att säga att jag är inte en sån som klagar. Och oftast tycker jag inte synd om mej själv. Så att alla vet det. För jag måste skriva av mej nu för jag är så himla arg. Och ännu värre blir det för att jag tillåter mej själv att påver...

Hejsan! Som ni märker så är det väldig dålig uppdatering här för tillfället. Så jag tänkte att det är bäst att ge er ett livstecken så inte nån tror att jag blivit jättesjuk eller nåt. För jättesjuk är jag inte utan det går riktigt bra med magen. Jag...