Doktor L har inte ringt. Jag var så himla säker på att han skulle ringa idag. Har suttit med telefonen i handen hela dagen och väntat. Helt i onödan.. Imorrn är det sju veckor sen jag pratade med han senast. I sju veckor har jag suttit här ensam med min mage och mina mediciner utan nåt som helst stöd från nån inom sjukvården. Sju veckor. Det är hur lång tid som helst. Men det blir väl till att kliva upp tidigt imorrn bitti och ringa till gastrosköterskan för trehundrafemte gången och säga att ja vill ha tag på doktor L och så kan hon ju sätta upp ytterligare en lapp på hans rum. Doktor L;s rum borde vara tapetserat med lappar om att jag söker honom vid det här laget.. Menmen. Han är nog blind..

Godnatt allihopa. 

Hejhej!

Idag är det nog ganska så bestämt en otursdag.

Det började med att jag vaknade klockan tio och såg att jag hade ett missat samtal från dolt nummer (jag antar att det är doktor L som fått fingrarna ur arslet och sökt mej). Så det är så himla typiskt att han ska ringa när jag sover. Men om det var han så ringer han nog i eftermiddag igen kan man ju hoppas. Iaf så pallrade jag mej upp och skulle göra frukost vilket resulterade i att jag tappade yoghurtförpackningen i golvet så att den sprack = yoghurt överallt!! Efter att jag torkat upp det slog jag huvudet i diskbänken, benet i kökspallen och armbågen i dörrkarmen (inte samtidigt dock:P) så jag har tre stora fina blåmärken. När jag hade ätit frukost så diskade jag och vek tvätt och höll på med lite allmänt tråkiga saker. Och min högra fot som jag gjorde illa mej i när jag tränade för några dagar sen gör fortfarande ont, och som om det inte räckte sparkade jag i samma jäkla fot i soffan så att det haglade svordomar här alldeles nyss. Så ja. Det går helt enkelt inte så himla bra idag. Jag måste gå på affären och handla lite men jag vet inte om jag törs för då blir jag väl överkörd;P Men jag har bestämt mej för att sitta inne med min mobiltelefon i högsta hugg och vänta och se om doktor L ringer tills klockan är sex och han antagligen inte ringer. För jag har ett a4papper fullt med frågor och grejjer som jag vill ta upp med honom. Och det känns inte så bra att dra upp det ur fickan i kassakön på Ica och prata bajs och mediciner liksom.. Så jag ska använda tiden väl och plugga naturkunskap tänkte jag:) Ska göra ett prov den här veckan så plugga behöver jag och jag har ju inte så mycket bättre saker för mej;) Jag har insett att nu när jag har sommarlov så har jag ju inget att göra på dagarna utan jag ska höra i skolan om det är okej att jag tentar av en kurs under sommaren. Så att jag har nått att göra;) Hmm. Jag insåg precis att om doktor L ringer idag så är det antagligen med skitdåliga besked eftersom att jag verkar ha allmänt oflyt idag..

Menmen, jag hör av mej senare om han hör av sej.

Hoppas ni andra har en bättre dag med mindre blåmärken och svordomar än mej:)

Puss o kram

Goddagens!

Så var det söndag igen. Det känns konstigt eftersom att det har varit festande och så sen i torsdags så det har varit en lång helg eller hur man säger. Imorse gick jag upp klockan sju med älsklingen som skulle upp och packa och nu sitter han på tåget upp till Lima. Alldeles själv! Det känns lite underligt att han ska upp och bo hos mamma och pappa i några dagar nu utan att jag är med, men det kommer nog gå bra;) Han ska nämnligen ha sin uppkörning där uppe på tisdag så jag hoppas, hoppas, hoppas att han klarar det den här gången!:D Ni kanske undrar varför jag inte följer med upp men jag har nyss varit där uppe i evigheter + att jag inte alls är sugen på att åka tåg och buss så lång tid. Utan jag stannar kvar här hemma och får lugn och ro i några dagar;P Och så ska jag till skolan till veckan och göra några prov också. Förmiddagen spenderade jag med att ligga och läsa gamla tidningar tills ögonen nästan föll ihop på mej så det blev en tupplur på nån timme. Och nu har jag nyss ätit lunch och om nån timme blir det till att träna och ta en dusch och laga god middag. Och ikväll ska jag bara chilla och gosa ner mej i soffan:) Nu ringde mamma så jag ska prata med henne en stund. Men jag hoppas att alla haft en bra helg:D

Puss o kram

Hejsan!

Först vill jag tala om att gårdagen gick superbra och det var hur trevligt och roligt som helst! Det var längesen jag hade så trevligt och var ut och träffade så mycket folk osv.!:D Så jag hade oroat mej i onödan;) Men jag "gick" liksom på vilja igår. För magen var inte rolig och jag hade ont på kvällen. Men jag bestämde mej och gav mej bara faan på att jag skulle klara av det och göra min älsklings studentdag till den bästa! Och han var hur glad som helst och mycket pga av att jag också var så himla glad och sprallig och festade och allting. Och visst, jag har fått ta smällen idag om man säger så. Jag är så långt ifrån pigg man kan komma. Men det var det verkligen värt!:D

Och på nåt vis så känns det som att jag för en gångs skull besegrade min mage..;P

Jag 1 poäng. Magen 7898672153241110 poäng..

Idag vaknade jag kvart i tio av att någon döv granne spelade Rix Fm så högt så det vibrerade i väggarna. Och har jag vaknat kan jag inte somna om så jag klev upp och åt frukost och pratade med mamma i telefonen tills det var dax att dra upp älsklingen ur sängen och fixa iordning sej. För sen bar det av ner till gymnasieskolan för att kolla på våran kompis E som tog studenten idag:D Jag mådde hemskt dåligt och visste inte var jag skulle göra av mej själv men vi var inte där så länge så det gick väl bra. Men usch vad jag var trött och varm och yr och ja, väldigt slak helt enkelt. Efter att vi handlat mat åkte vi hem och städade lite. Det har varit kaosartat med allt de senaste dagarna och då blir det lätt bombnedslag i lägenheten..;P Men vi fixade det och så tränade jag yoga en stund medans älsklingen halft sneglade på mej och halft kollade på datan. Haha, jag lär liksom se rätt så underhållande ut;P Sen tog jag en dusch och så slog vi på stort idag och lagade till tacos som vi åt vid tv:n. Nu sitter jag här vid datan och kollar på kort från igår och fixar lite. Älsklingen har åkt iväg med några vänner och ska studentfira i Smögen så han blir nog borta ett tag skulle jag tro;) Det kanske kommer hem en kompis till mej sen, annars så blir det en lugn kväll med lite jordgubbar och glass och filmmys tror jag:D Ibland är det verkligen så himla skönt att bara vara!

Föressten så har doktor L fortfarande inte hört av sej. Fastän jag tryckte på igen den här veckan. Vilket är extremt störande. Och ännu mer störande blev det när jag kom hem och kollade igenom posten för då har jag fått ett brev från medicinmottagingen i Kungälv med ett såntdär rör där man ska lämna avföringsprov och så en mottagningstid hos doktor L den 23 juni. JAHA!!:O Vad faan är det här!?! För det första är det flera veckor kvar till den 23 juni. Och då är det liksom meningen att jag ska vara klar med mina mediciner helt och hållet. Är det seriöst meningen att jag vid mitt andra skov i livet ska kunna sköta min medicinering helt själv? Jag äter sex-sju mediciner om dagen, varav två har jag aldrig tagit förut och jag vet fortfarande inte varför jag egentligen tar dom, + att det är prednisolon (kortison) m.m Jag blir så himla less!! Ringa går uppenbarligen inte för hans del, utan det verkar funka så att han ringer mej och skickar mej på coloskopi och skriver ut kortison. Sen får jag sköta alla mediciner, min nedtrappning och min sjukdom och alla symtom helt själv i åtta veckor tils då jag ska på besök hos honom och ska jag vara pigg och kry då eller?

Nej USCH säger jag bara!!!!!

Nej nu blev jag på dåligt humör så nu skulle det sitta fint med lite jorgubbar och glass.

Ha det så bra allihopa!!

Puss o Kraam 

Hejsan!

Idag är det studentfirande för hela slanten så idag blev det till att vara uppe med tuppen^^ Men jag kan förtydliga att det är inte jag som tar studenten utan det är min pojkvän F som tar studenten idag!:D

Så klockan fem i morse var jag uppe med honom och såg till att han fick med sej studentmössan och ölen;) Och så fick han sin present som han blev glad över så det var bra!:D Sen åkte han och jag somnade om till klockan åtta, och nu har jag duschat och ätit frukost och snart ska jag väl börja fixa iordning mej så att det är gjort. Jag orkar inte stressa sen och det känns som att den här dagen kan bli väldigt stressig ändå. Det ska åkas buss och bil till massor med olika platser och så jag med allt mitt matkrångel ska bli bjuden på mat (!?) vilket alltid är lika ångestfyllt. Eftersom att den som bjuder på maten kanske har fixat med den jättemycket och så visar det sej att den missat nånting och så tål man det inte iaf, vilket slutar i sura miner från alla håll. Men jag hoppas att det kommer gå bra!

Igår hade mitt humör blivit bättre iaf så jag var i skolan och hos psykologen och så umgicks jag med min kompis A hela eftermiddagen och kvällen. Vi hade allmänt mysigt och studentpyssel så det var trevligt. Och nej, doktor L har fortfarande inte ringt.. Antagligen gör han det i eftermiddag för dit jag ska på studentmiddag och så finns det nästan ingen mottagning på mobiltelefonen, så jag kan sätta hundra spänn på att han kommer ringa just då.. OM han nånsin ringer.  Men jag är inte ledsen längre iaf utan bara arg. Så jag ska säga det när han ringer att det här funkar verkligen inte. Så får han antingen skärpa till sej, komma med en briljant lösning eller också får han skriva en remiss till Östra i Göteborg så att jag kanske får gå där istället. Där finns det iaf sjuksköterskor som man kan ställa frågor till på dagarna + att dom bara jobbar med magar och sånt och antagligen vet vad dom pratar om. Så så har jag tänkt. Men nu ska jag ta och göra nått vettigt här. Jag är lite orolig för magen har kört med mej hela morgonen så jag hoppas att den kan vara snäll idag så att jag orkar med.

Ni får hålla tummarna för mej;)

Ha en bra dag allihopa!!

Puss o kram

Hejsan.

Jag vet inte vad det är med mej idag men jag mår inte alls bra. Jag känner mej bara rakt igenom så himla olycklig. Idag hade jag tänkt åka till skolan, åka ner på torget och fixa present till älsklingen som tar studenten på torsdag osv. Men jag klarade knappt av att gå upp ur sängen. Om inte F hade gått upp och fixat frukost åt oss imorse så hade jag garanterat legat kvar i sängen än. Jag vet inte vad det beror på men det skär i mej, allt känns jobbigt nu. Jag misstänker att det beror på att min läkare inte har hört av sej än. Jag vill inte ta det personligt och så men jag gör nog det. Idag är det fem veckor sen vi pratade. Då mådde jag riktigt risigt och då ordnades det en akut coloskopi som jag gjorde två dagar efter, men det var en annan läkare som gjorde den och som skrev ut pred-klysma och pentasa åt mej. Prednisolonet började jag med på tisdagen då jag och min läkare L pratade. Sen skulle han höra av sej. Jo visst tjena. Fem veckor har det gått. Jag har massor med frågor angående medicineringen, nedtrappningen av kortisonet, biverkningar, leverprover, sömnproblem osv. Igår trappade jag ner till fyra prednisolon vilket inte känns så bra för magen är inte vad den borde vara. Men vad ska jag göra? Jag sitter inte på nån magisk kunskap om mediciner osv för det är hans jävla jobb att sköta det. Jag ringde till gastrosköterskan imorse och sa att doktor L inte hört av sej än (fast jag bad att få prata med honom redan för iaf två-tre veckor sen). Sköterskan lät inte allt för imponerad av att han inte hört av sej utan hon skulle trycka på igen och hör han inte av sej den här veckan heller skulle jag ringa tillbaka till henne. Hon sa lite förläget att till doktor L;s försvar så kunde hon säga att han hade varit ledig förra veckan men det finns fanemej inga ursäkter. Jag känner mej så jävla värdelös i doktor L och alla andras ögon. För om min egen läkare inte bryr sej vem bryr sej då? Det knäcker mej nästan. Jag var så himla dålig när vi pratade senast och efter fem veckor har han fortfarande inte ringt och frågat hur det är eller hur det går eller nånting. Inte ett  ljud. Så jag känner bara att skit i mej då. Jag ska sitta här med min jävla mage och må dåligt utan att någon bryr sej. Äta alla mina mediciner och se glad ut. Men det funkar inte så. Jag orkar inte längre. Provsvaren måste ha kommit vid det här laget också. Vid coloskopin togs massor med prover som jag väldigt, väldigt gärna vill veta svaret på. Att gå och undra om man har ulcerös colit eller chrons är inte heller speciellt roligt. Jag har trott hela tiden att det är uc jag har men sen coloskopin känns det inte alls säkert längre. Visst, provsvaren kanske inte kan visa till 100% vilken av dignoserna jag har. Men det lär ju luta åt nått av hållen. Jag kan inte gå runt och känna mej odiagnostiserad längre. Dom här fem veckorna har varit en lång smärtsam plåga och jag vill bara att den ska ta slut. Jag vill att doktor L tar fingrarna ur arslet och ringer mej och säger hur det ligger till. Innan jag får ett totalt jävla psykbryt (som ligger äckligt nära till hands just nu).

Jag brukar i regel inte fråga er som läser min blogg om saker. Men nu skulle jag verkligen behöva tips och råd om du som läser också är sjuk i UC eller Chrons eller liknande. Hur har du det med din/dina läkare? Har ni bra kontakt? Känner du dej hjäpt av sjukvården eller nedvärderad?

Jag kan nämligen inte låta bli att undra om det ska vara såhär. Eller om det bara är så att jag haft otur som hamnat hos denna läkaren och borde byta.

Jag vore iaf väldigt tacksam för svar =)

Nu ska jag ta och träna lite yoga och se om jag kan få sinnet i balans.

Ha det så bra!

Puss & kram